En stor fara med Malmö är att det ligger så nära Danmark vilket innebär att det är många danskar här. En stor fara med sommar och semester är att det är så många som kör husvagn som egentligen inte borde. Jag vill utfärda en stor varning för dansk med husvagn.
När vi skulle checka in parkerar vi oss i högerfilen och bakom oss kommer det ett danskt par med husvagn och svänger ut i vänsterfilen bakom oss. Johan går då bort och förklarar för dem att det är lämpligt att de parkerar bakom oss i högerfilen eftersom det annars inte kommer förbi några andra personbilar som vill in på campingen. Johan, Krille, Roger och Siri går för att checka in. Jag sitter kvar i bilen i baksätet med Elsa och väntar och Jenny och Elna kommer och ställer sig utanför och pratar. Dansken tänker köra om i alla fall men han står i en sväng och har en refug till vänster om sig och vår husvagn till höger men emellan och fram ska han. Det blir väldigt trångt så hans kärring får hoppa ur och dirigera.
-Nu är han väldigt nära er husvagn säger Jenny. Nu är han jättenära!
Pang! Så har han kört på vår vagn. Jag blir förbannad och har fullt sjå att komma ur bilen och kravla mig över alla saker. Väl ute ur bilen möts jag av dansken som kommer med vårt lyktglas i näven
-Det här är visst ditt. Jag får försöka backa lite.
-Du rör dig inte ur fläcken fräser jag. Du står stilla tills min man kommer tillbaka.
En rastlös och nervös dansk och en förbannad och sur småländska.
Jenny springer och hämtar Johan som inspekterar, kör fram vårt ekipage och konstaterar att det bara är lyktglaset som har lossnat och det går att sätta dit igen.
Dansken sätter sig i bilen, kärringen dirigerar och PANG så har han kört in i refugen.
bilar eftersom bromsarna strejkar på min. Nu är ju den här bilen en typisk Familjen Dunsäter bil. Den startar bara när den själv vill. Idag när jag skulle köra från stallet vägrade den att starta.
